Hyllning till vår Grek!

Vill me denna enkla sång skicka en hyllning till våra enda blatte i gänget! Denna ramsan skall sjungas på samtliga resor med JGF. Melodin är "Fattig Bonddräng" (från Emil i Lönnerberga, för er som inte vet).

Jag är fattig grekjävel, men jag lever ändå.
Dagar går och kommer, medan jag röker på.
Becknar, sår och plöjer, meckar joppe och är.
Går bak mina gangsters, fixar rizzla och lär.

Jag är fattig grekjävel, och jag sniffar min line.
Och när lörda'n kommer, vill jag ta det lite fine.
Sen, när jag blitt skevad vill jag tampas och slåss.
Vila hos Ogges syrra vill jag också, förstås.

Sen, då kommer sönda'n, och då vill våran präst,
att jag ska i kyrkan, men då becknar jag mest.
Prästen kan väl sova hela måndagen men,
för en fattig grekjävel, kommer knarket igen.

Så går hela veckan, alla dagar och år.
Jag går med min joppe, och jag odlar och sår.
Jag driver mina gansters och jag hashar mitt frö.
Knarkar, gnor och trälar, och till sist ska jag dö.

Står där, fattig grekjävel framför Himmelens port.
Liten rädd och ledsen för de synder jag gjort.
Man ska inte beckna, krita femmor och slåss.
Herren, Gud i Himlen, är väl missnöjd förstås.

Men, då säger Herren: Fattig grekjävel, kom hit.
Jag har sett din strävan och ditt eviga slit.
Därför, fattig grekjävel, är Du välkommen hit.
Därför, fattig grekjävel, skall Du sälja mig skit.

Åh, jag, fattig grekjävel står så still inför Gud.
Och sen drar vi i oss värsta fultjacket utan ljud.
Nu Du, säger Herren, är ditt arbete slut.
Nu Du, fattig grekjävel, nu får Du vila ut.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0